Börjat äta...
God morgon!
Pratade precis med mamma, tydligen åt Wilma bra igår = goda nyheter. Hon ligger ju fortfarande kvar på Blå Stjärnan. Våran lilla snutta. Vill inte ens tänka på hur ensam hon måste känna sig utan sin familj.
Det är knasigt detta. Jag som uuutan problem kan sova till 11-12 på morgonen, har vaknat runt ca 8.00 nu varenda dag sedan operationen. Igår höll jag mig vaken till typ 22.30, och det är fanimej länge för de andra kvällarna har jag slocknat typ åtta. Men i morse vaknade jag när Jocke skulle upp och jobba, efter att sprungit på toa cirka sex gånger inatt. Fattar inte riktigt varför, kan kanske bero på alla mediciner? Jaja. Nu sitter jag och dricker min första kopp kaffe på snart en vecka, har inte varit sugen på det alls. Sen försöker jag få i mig en macka i små, små bitar. Men det är riktigt svårt, kan jag säga. Igår lagade jag egna köttbullar, potatis och sås och mosade ihop det. (MMMM! Go gegga;) På min tallrik alltså... Inte Jockes! Dessvärre blev det nog inte så gott, jag känner ju nästan ingen smak så stackars Jocke fick tvinga i sig det.. Så vill han äta go mat får han fixa det själv nu för jag kan inte, haha.
Ja, mycket roligare saker än så här kan jag faktiskt inte komma med. Jag har inte ens varit hemma en vecka, jag kan inte förstå hur jag ska stå ut fem veckor till. Om det nu blir så länge, HUA!
Jocke säger att han börjar glömma hur jag såg ut innan operationen... Kanske dags att sätta upp några riktigt stora bilder på mig lite överallt i lägenheten? Som t.ex på hans dataskärm och snusdosa?
Pratade precis med mamma, tydligen åt Wilma bra igår = goda nyheter. Hon ligger ju fortfarande kvar på Blå Stjärnan. Våran lilla snutta. Vill inte ens tänka på hur ensam hon måste känna sig utan sin familj.
Det är knasigt detta. Jag som uuutan problem kan sova till 11-12 på morgonen, har vaknat runt ca 8.00 nu varenda dag sedan operationen. Igår höll jag mig vaken till typ 22.30, och det är fanimej länge för de andra kvällarna har jag slocknat typ åtta. Men i morse vaknade jag när Jocke skulle upp och jobba, efter att sprungit på toa cirka sex gånger inatt. Fattar inte riktigt varför, kan kanske bero på alla mediciner? Jaja. Nu sitter jag och dricker min första kopp kaffe på snart en vecka, har inte varit sugen på det alls. Sen försöker jag få i mig en macka i små, små bitar. Men det är riktigt svårt, kan jag säga. Igår lagade jag egna köttbullar, potatis och sås och mosade ihop det. (MMMM! Go gegga;) På min tallrik alltså... Inte Jockes! Dessvärre blev det nog inte så gott, jag känner ju nästan ingen smak så stackars Jocke fick tvinga i sig det.. Så vill han äta go mat får han fixa det själv nu för jag kan inte, haha.
Ja, mycket roligare saker än så här kan jag faktiskt inte komma med. Jag har inte ens varit hemma en vecka, jag kan inte förstå hur jag ska stå ut fem veckor till. Om det nu blir så länge, HUA!
Jocke säger att han börjar glömma hur jag såg ut innan operationen... Kanske dags att sätta upp några riktigt stora bilder på mig lite överallt i lägenheten? Som t.ex på hans dataskärm och snusdosa?
Kommentarer
Trackback
